bilen körde hem som attan igår för att jag skulle få en lagom skymt av fotbollen, men det var ta mej fan det sämsta Em-kval jag sett..

Jag har faktiskt inte så mkt att säga ikväll.. mer än att Jag, Ida & Johanna ska slänga tre timmar av vårt meningsfulla liv imorron på insulin utbildningen, fun stuff de dära. Och att vi sen firar helg med mat och bio eftersom vi jobbar hela helgen, pissig tanke.
Och såklart att dagen suger och att det är ovanligt tomt bara.

Jag får inte ut ett dugg av det.
Jag kommer ingenstans.
Jag kan inte gråta.
Jag kan inte vara arg.
Jag kan inte få fram det.
Jag kan inte sätta ord på någonting.
Men jag känner det, alldeles för mycket.

Och en sak är jag bomb säker på.. Johanna & Micke kommer alltid ha den värdefullaste platsen i mitt hjärta. Ni betyder alldeles för mycket för mig och ni är verkligen oslagbara!
Förlåt för att ni fick stå ut med mig när min tillvaro inte var allt för rolig, när jag var nere och vände på botten. men livet blev lite för "bra"... Men ni fanns där vid min sida hela tiden och jag lovar er, jag kommer alltid, alltid finnas där för er, i alla förbannade väder!
Det är lycka att få ha två stjärnor som ni <3

nu får jag väl kolla min dagliga dos tv, halv 8 hos mig, Bonde söker fru och Grey's anatomy, annars blir jag förjävlig imorron, igen.

When my world is falling apart,
when there's no light to break up the dark
that's when I look at you..
Ida